Världen sedd från ovan

Bohuslav Martinu växte upp i Policka. Fadern var skomakare till yrket men var även en av mannarna i brandbevakningsstyrkan i staden. Således växte Bohuslav upp i ett torn 193 trappsteg över marken. Kanske har det färgat en del av hans musik. I dagarna är det 50 år sedan denne märkvärdige tonsättare gick ur tiden. Hans komponerade flöjtmusik är lätt och leksam. Fältmässan tillägnad det fruktansvärda som hände i Lidice 1942 är ett massivt verk av svartaste sorg. Ännu ett litet mästerverk är en trio med liten trumma, som jag fick avnjuta live härom året. Barnet i Bohuslav levde under hela hans levnads tid. En fantastisk mänska och hans tillika fantastiska musik lever vidare.

Tramvaje

Titt som tätt när jag åker med någon av min nuvarande hemstads spårvagnar, sluter jag ögonen och ser för mitt inre en annan stad passera förbi utanför fönstret. Jag väntar. Jag önskar. Jag hör nästa stationsutrop:

Pristi zastavka, Malostranska!

Det enda som avslöjar att min önskan förblir en dröm är känslan av vagnens fart och att den inte kränger på samma sätt, som i den önskade stadens. Likafullt väntar jag varje gång på utropet och på att jag ska kunna stiga av på Lillsidan och vandra vidare bland gränderna upp via Uvoz till Petrin, för att njuta av utsikten över Städernas Stad.

Bohumil H

1997 flög han ut genom ett fönster från femte våningen. Varför vet vi inte, men hans alltför högljudda ensamhet ljuder ännu vackert. Kanske flög han till den där rotundan i Budec, där han en gång fann att alla döda duvor samlats för att dö? Kanske överkom han äntligen tvivlet på att hans egna vingar skulle bära? Bohumil Hrabals berättelser lever kvar och filmerna baserade på dem. Och han ger mig ännu idag förtröstan på människans godhet.

Seglare söderut

En av de vackraste vyerna i Prag avnjuts uppe vid Vysehrads klippor. Gläd dig åt Vltavas flyende flöde söderut liksom norrut och stillheten på denna historiska plats. Njut av mosaiken ovanför porten in till katedralen tillägnad apostlarna Petrus (som ju betyder just klippa) och Paulus, vars spiror syns vida omkring. Ströva i parken med de fantastiska statyerna av Libuse och andra historiska personligheter skapad av Myslbek. Vandra i kyrkogården och ägna en tanke åt alla storheter som vilar här; Dvorak, Smetana, Mucha och bröderna Capek för att nämna några. Det var här som prinsessan Libuse förutspådde Prags storhet. Och storhet är hon. Än idag.

Dagar förbi

Vissa dagar tar Längtan ut sin rätt,

på ett smärsamt men bitterljuvt sätt.

Hon lockar och drar, i själen hon far

fram som en vindil. Jag blir aldrig mätt

på tinnar och torn, hennes poesi.

Dagar utan henne är dagar förbi...

Labyrinter

I en av Prags vackra genomgångar eller gallerior som vi skulle kalla dem, finns denne ryttare, skapad av David Cerny. Lucerna Pasaz byggdes i början av 1900-talet av Vacslav Havel, farfar till expresidenten Vaclav Havel. Lucerna har fått behålla mycket av sin forna prakt. Fler passager med vackra namn finns på många håll i stadens centrum. Lucerna betyder lykta eller lanterna. Cerna Ruze är en annan, Svarta Rosen. Koruna - Kronan - ståtar med en gyllene krona högst opp på sitt höga hörntorn. I dessa labyrinter kan man för en stund komma undan gatornas värsta trängseln och gå härligt vilse, både i tid och rum. Det kan ta tid att hitta där inne och när du kommer ut, kan jag nästan garantera att det är på en helt annan gata än den du steg in ifrån eller ut i en trädgård, skyddad från trafikens buller. Karel Peckas kortroman Gallerian, berättar om herr Tvrz som kliver in i just Lucerna för att komma undan en regnskur och av olika orsaker blir han kvar där inne, lever sitt liv i detta mikrokosmos.

En ensam seglare vid Vltavas långa strand,

en höst intill historiens oändliga strand.

Varthän för seglet dig och vindens hjälpsamhet?

Till en annan kaj i Stadens ödmjukhet?