Jag är redo för mitt tionde besök.

Tre små vinkar

 Tre små förslag för dig som besöker Prag för första gången. Om du befinner dig i närheten av Strahovklostret, glöm inte att avnjuta en stilla bärnstensöl på St. Norbert. Du kommer inte att ångra dig.

 Något som jag insisterar på att du måste göra, är ett besök till Vysehrad. Njut av utsikten över Moldau söderut, ta en vilsam paus från Stadens larm och vandra i timmar bland de gamla ruinerna efter Drottning Libuse. 

Vik åtminstone en dag till att stiga upp riktigt tidigt för att gå över bron. Stig gärna och helst ned på västra sidan och vandra längst Floden på Kampa.

Ännu en vår i Prag

Inom kort gör jag mitt tredje aprilbesök i Prag. Denna gång åtföljs jag av den käraste av vänner, för vilken Staden blir en ny bekantskap. Det är en särdeles skön känsla att få vandra Stadens gator med en ännu oinvigd och att få berätta om just mina tidigare vistelser, att få berätta om allt som finns att njuta av i Prag. Kanske kommer vi att hälsa på herrarna Kepler och Brahe, som vakar över Staden intill Pohorelec, med blickarna för evigt riktade ut mot den vid klart väder stjärnbeströdda himlen. Snart. Längtan vid och bred, som en horisont!

November 2011 - Magiska stad

Den första aftonen i Prag bjöd på sagovy. Katedralen och Slottet tronar högt i ljuvt röd skymning. Snart tänds ljusen i Staden som lägger sig till ro.

Under de följande dagarna sveptes Hon in i isande dimma, en vit skrud som klär Henne. Solen vill bryta genom diset, men Hon gömmer sig, undviker och är likafullt fylld av liv.

Kan en storstad i Centraleuropa vara vacker en alltför vanlig grå novemberdag? Ja.

Kinskyparken, högt ovan Stadens larm, kläddes i magisk rimfrost. Varje minut en njutning. Dessa dagar i Prag läggs i minnet på en alldeles särskild plats. Under rubriken Förtrollande.

Podzim - höst

November i Prag.

November - Listopad på tjeckiska. Det slår an en alldeles särskild ton inuti. Jag tillbringade några dagar i november 2009 i Prag, under 20-årsfirandet av Sammetsrevolutionen. Ett minne för livet, då hela staden var ute på gator och torg och celebrerade; då jag travade med en bästa vän i det tåg av tusentals mänskor som traskade samma väg som studenterna gjorde i november 1989. Nu är det snart dags att återse Prag under några hägrande novemberdagar. En utställning på Musikmuseum dedicerad till Antonin Dvoraks 170-årsdag väntar. Ett besök på Vysehrad är oundvikligt samt visit på Hankatten meddelst minst en eller två pivo. Men framför allt väntar dagar av närvaro, tätt intill, innesluten av Stadens atmosfär. Längtan stor.

Sagokullen Petrín

På en kulle i Prag finns små och stora stigar, fantasifullt utlagda, slingrande. När du träder dessa kan du, om du har tur, hitta platser som du aldrig trodde du skulle få se.

Alldeles särskilt bra går det att hitta dessa platser under aftontimmarna, i skymningsljuset. Du kan få syn på ett magiskt träd till exempel. Och om du trär dig genom trädet får du nya ögon som ser så mycket mer än de vanligtvis gör.

Kanske får du syn på små prinsar och prinsessor som springer omkring i gräset under de doftande träden. De leker kurragömma bland stammar och buskar. Ser du dem?

April -11 i Prag

Som en hägring i fjärran. Kan tyckas en simpel profil mot vårljuset. Ännu en tinne och ett par torn? Ta dig dit - till Vysehrad - och du vill aldrig lämna platsen. Utsikten hänförande, Moldau norrut och söderut, den gröna och blå tystnaden, denna bergsida har funnits här så länge vi alla kan minnas och tro. Vandra och träd varsamt i historien.